Bokens svåraste smörgås  

På bloggen har vi berättat om Pripps propagandabok ”Kom in på en öl och en smörgås” från 1967. Helt i den tidens, och i synnerhet de kommande årens anda uppmanade Pripps svenskarna att söka enkla umgängesformer och byta ut de fina vinerna mot mellanöl som under denna period fanns att köpa i snabbköpen. Både budskap och tilltal är enkelt och okomplicerat. Vi bläddrar i boken och stannar till vid den här bilden med tillhörande text:

”Detta är bokens svåraste smörgås. Svårigheten ligger i att låta bli allt som är onödigt för smaken: Salladsbladet, persiljekvisten, tomatklyftan. Den är god nog precis som den är. ”

Jaha, så vad har detta med unningar att göra? Att unna sig är väl att slå på stort, vara busig och tänja på gränserna? Ungefär som mannen som gjorde den här beställningen vid korvkiosken vid Stadion:

”- Hej! Jag skulle vilja ha en tunnbrödrulle. Med en lövbit. Basen är en lövbit. Tunnbrödrulle med lövbit, mos, senap, ketchup, rostad lök, sallad, räksallad…
...och allting annat.”

Jovisst, att unna sig handlar ofta om att beställa vad Burger King i millennieskiftets historiska kontext (på tal om tidens anda) myntade som "extra allt". Det har sitt berättigande och vi kommer att återkomma till det. Men det finns ett annat perspektiv som vi vill framhålla. Kvalitet. Kvalitet och fokus. Vi säger inte att det inte blir bättre när man kör fullt ut, men om arkitekten Mies van der Rohes klassiska devis "less is more" gör njutningen större tycker vi inte att man ska tveka att välja den vägen som ett alternativ. Inte om det innebär att fokusera och unna sig fullt ut.

Det handlar inte om måttfullhet. Det handlar om kvalitet. Substans. Och fokus.

Att unna sig.

<<< Tillbaka till www.unnasig.se

Text: Olle